22 år senare…

27 sep, 2020 | Övrigt

Jag hade jobbat hos Håkan – och Gunnar – Wallberg i Gävle under 1997 och kom till Stefan Melander och Catarina Lundströms stall i februari 1998. Något helt nytt väntade i travlivet och inte visste jag då att vi skulle stå och skrika in en Kriterievinnare i form av Lucky Po senare det året. Men så blev det och som alla känner till vid det här laget, det var en viss ungdom vid namn Daniel Redén som skötte denne Quick Pay-hingst som spårade Kriteriet runt om 1998.

Jag vill inte förminska min egen förmåga som hästmänniska ett dugg, men att Lucky Po vann Kriteriet och blev så bra råkade ske av en slump, eller rättare sagt inte en slump. Nu ska sägas att Tarzan så klart hade kunnat vinna och forma Lucky Po till en Kriterievinnare utan min följande berättelse, men min magkänsla säger något annat, för det handlar om att tro på något ibland. Lucky Po kom tillsammans med en häst vid namn Lobster Sund från Göran Franks “filial” på Solvalla, tidigt under 1998 och de båda hästarna skulle in i Redéns och mitt stall. Vem som skötte vem spelade ingen roll, vi skulle ha en häst var och för mig blev det ett enkelt val. En skrikig, gapig, svårhanterad treårig Quick Pay-hingst, eller en foglig snäll fyraårig Sugarcane Hanover-valack…

Så Redén fick hingsten och det här är ingen fabel på något vis, men efter ett jobb på rakbanan någon gång i början av april visade Daniel mig pulsklockan efter ett ganska tufft pass och det stod…43. Alltså, 43 i puls efter åtta intervaller och tolv minuters skritt in till stallet. “Den här vinner Kriteriet” skrockade vi halvt på skämt, mest på allvar. Och så stod vi där och jobbade in Lucky Po under hösten och Daniel var med i tv för första gången och så vidare…Jag hade inte format just den hästen till en Kriterievinnare, sanna mina ord.

Igår var det första gången Daniel var med i en Kriteriefinal. Call Me Keeper “misslyckades” i försöket 2013, In Vain sund var ett hårstrå ifrån 2015 och nu fick vi två hästar med 2020. Fullträff dessutom. Brambling (e. Bold Eagle) och Örjan vann! Det går knappt att ta in så här morgonen efter, men vi såg det ju alla och det går knappt att beskriva hur det åter kändes att se en häst vinna ett av de största loppen vi har i Sverige. För att knyta ihop säcken från igår och det loppet. Håkan Wallberg och jag har sett många lopp tillsammans på Solvalla, men aldrig från den platsen vi intog på stallbacken igår. Elitloppen från läktaren under alla år, visst, men aldrig ett lopp från sargen vid banan på stallbacken. Just igår traskade Håkan ned till banan och det kändes så mäktigt att han fick se Brambling vinna Kriteriet tillsammans med mig. Det här är svårt att sätta ord på, jag begär inte att någon ska tycka det här är en märkvärdig historia på något sätt, men för mig blev det en annorlunda upplevelse. Något rotat som rörde om i kroppen på mig…

Ellinor Wennebring sköter Brambling och hennes Solvallafacit är okej faktiskt.

Vi hade för övrigt en toppdag på Solvalla, trots den försmädiga galoppen med Beauty Kronos i Oaks. Lipstick Tooma (e. S.J.’s Caviar) fortsätter att imponera och tog igår sjätte raka segern. Caroline Närström har haft en kanonvecka som skötare med tre segrar och Lipstick Tooma tillhör henne.

2020 har varit märkligt på flera sätt, men vi kan konstatera att hästarna varit fantastiska, personalen likaså och hjulen snurrar väloljade på gården, vecka ut och vecka in. Drottningpokalen, Sprintermästaren, Derbystoet, Jubileumspokalen och Kriteriet. Och Stochampionatet. Och Europeiskt Stomästerskap. Vilket år!

Hugo Åbergs höll jag på att glömma.

Th