Tänk vad ett intresse kan göra med människor. Jag blev så glad när det hejades och applåderades där vid sidan…
"Efter Elitloppet 2017 gick jag en halv triumfmarsch med Propulsion vid min sida. Vi hade slutat tvåa i ett av världens största travlopp, lite som outsiders mot flera av de bästa hästar travvärlden skådat, även historiskt sett. En seger för hela teamet var det den dagen, speciellt eftersom jag visste att vår Propulsion knappast kunde vara i hundraprocentig form.
Efter Finlandia-ajo, där hästen visade tydliga tecken på att något inte stod rätt till, hade vi inte mycket tid på oss för att få honom i full form och med facit i hand kan vi nog säga att vi lyckades rätt bra. Därför kom segerkänslan efter andraplatsen.
Jag kan inte skylla på något i förberedelserna 2018, för det har sett så bra ut hela våren och matchningen har fungerat precis som jag velat. Propulsion var redo att göra sin tredje start i Elitloppet och vi hade chansen att vinna.
Det kommer att ta lång tid innan jag kommer över årets andraplats. För när det inte blir som man tänkt sig kommer en annorlunda känsla efteråt och det är hästen jag tycker synd om. Jag vill så gärna att han ska få visa hur bra han är och vinna ett riktigt stort lopp, som Elitloppet, för jag tycker att han är värd det. Ingen lär tvivla på hans kunnande. Hugo Åbergs förra året var mäktigt då han sprang 1.08,1, men just att få vinna Elitloppet med honom hade varit häftigt och det kommer som sagt att ta lång tid innan jag kommer över förlusten.
Men det var den dagen, den tomheten på kvällen. Vi hade nya kvällar att se fram emot och redan under måndagskvällen fick jag en ny kick och känsla av välmående när vår Silver Express skulle göra debut på svensk galoppmark på Bro Park.
Jag har otroligt mycket att lära inom den sporten, det begriper alla och jag visste inte hur någonting skulle fungera när vi väl var på plats. Bortsett från själva loppet, som var en nervpärs i sig, där Silver Express slutade trea, så var det allt runt omkring som var så positivt. Att se flera kända "travansikten" runt ledvolten gjorde mig innerligt glad. Applåderna när jag hämtade hästen från jockeyn efter loppet (i det läget visste jag inte vilken världsdel jag var i, allt snurrade) och hejaropen från publiken betydde lika mycket som efter vilket stort travlopp som helst. Hästar engagerar och intresserar människor och i den nya världen inom galoppen är jag idag som ett nyfiket barn. Den känslan är härlig, jag lovar det. Att ett tredjepris på Bro Park kan kännas som en storvinst och en andraplats i Elitloppet som den tyngsta förlusten i livet, ja, det kanske är svårt att förstå, men det är så jag upplevt de senaste dagarna.
Slutligen (en sak till sen bara) vill jag säga tack till publiken och arrangörerna på Solvalla, hur många ni än var på plats. Det vi aktiva upplever är ju det viktiga och den här helgen är speciell, så är det bara. Det är stort att vara med under de här dagarna.
Nu är det slutligen på riktigt…Är man tvåa i ett lopp som Elitloppet så finns där också en vinnare som ska hyllas. Ringostarr Treb är en fantastisk travhäst som blev en för tuff konkurrent till oss i år och jag vill rikta ett stort grattis till Jerry, skötaren Heli och ägarna till hästen.
Tack från Daniel"