Redéns joker: LINA KORSGREN

2021-03-16 | I huvudet på...

Lina Korsgren, vinnare av Vasaloppet vid tre tillfällen och för närvarande Sveriges främsta långdistansåkare på längdskidor är, om vi får skryta lite, med i samma team som Stall Zet i och med Ramuddens satsning på de respektive sporterna. Därför har vi tagit oss friheten att störa Lina en stund, en dryg vecka efter att hennes tredje Vasaloppsseger bärgades, för att prata om träning och motivation, mat och lite annat.

Daniel: ”Hej Lina och stort grattis till vinsten i Vasaloppet förra veckan. Så otroligt imponerande att kunna vinna loppet tre gånger i livet. Jag går ut hårt direkt och måste fråga en sak som intresserar mig, eller i alla fall något jag funderat ganska mycket på. Jag har själv försökt mig på en del mil på rullskidor och nästan varje gång känner jag så här: efter två kilometer vill jag bara vända och gå hem, det blir som mentala spöken som dyker upp i huvudet. Drabbar det aldrig dig?”

Lina: ”Jodå, men jag är faktiskt lite väderstyrd, väderberoende rent av. När det är fem grader och spöregn känner man väl inte direkt lust för tre-fyra timmar i spåret eller på rullskidor och det kan absolut vara svårt att motivera sig själv till att träna vissa gånger. Man får föra diskussioner med sig själv för att på något sätt övervinna det där.”

Thomas: ”Vi tar Vasaloppet som exempel nu, eftersom många känner dig bäst från segrarna i det loppet och då undrar vi hur man tränar för att klara av ganska många liknande långa lopp under en tävlingssäsong?”

Lina: ”Ja, jag har ju tränat ganska hårt i väldigt många år och just längre lopp började jag satsa på för fem-sex år sedan. Jag gick skidgymnasium i Torsby och det var väl egentligen just där som jag började förstå vad träning är och vad det ger. Innan dess hade jag mest bara åkt skidor och inte funderat så mycket kring själva filosofin om träning. Jag åkte traditionell längdåkning innan satsningen på längre distanser och hade aldrig som mål att bli världsmästare eller något sådant, men jag har med åren lärt mig hur man klarar av långlopp. För mig handlar det väldigt mycket om långa träningspass, ofta fyra-fem timmar i sträck under en dag, men det kan också hända att jag delar upp passen. Jag tycker om att köra ett pass som är riktigt långt.”

Daniel: ”Så att åka långt innebär att man tränar långt?”

Lina: ”Det finns, vad jag vet, ingen riktig forskning på vad som fungerar bäst när det kommer till långlopp på skidor, men jag vet att längre träningspass ger bra resultat i tävlingar. Det kan ju givetvis finnas inslag av intervaller i ett längre pass också, men som sagt, någon forskning i ämnet finns inte”.

Thomas: ”Från ”vanlig” längdåkning till långlopp, varför tar man det steget i en karriär?”

Lina: ”VM avgjordes på hemmaplan i Falun 2015 och jag hade satsat ganska hårt mot det mästerskapet, ändå gick jag liksom inte hela vägen, jag hade ingen stabil plats i landslaget. Jag var inte tillräckligt bra helt enkelt och jag tyckte inte att det var så  himla roligt att harva på i nationella traditionella lopp, så jag började då en satsning mot långloppsserien. I samma veva bytte jag tränare, flyttade till Åre och började då känna att jag ville ut och träna. Innan dess var passen mer ett måste än glädje och med ombytet av miljö och omgivningar hittade jag mer värde i att träna.”

Daniel: ”I Vasaloppet för en dryg vecka sedan hade du under flera gånger i loppet Marit Björgen framför dig. Tänkte du då ”det här blir för jobbigt” eller hur gick tankarna?”

Lina: ”Det blev en konstant diskussion med mig själv där jag fick ta mig till nästa fas på något sätt. I Vasaloppet och i andra långlopp hamnar man i toppar och dalar och jag visste inte hur bra Marit skulle vara. Det fanns stunder av tvivel, absolut, men någon gång runt Oxberg, när jag fick sportdryck och socker till hjärnan, hittade jag tillbaka och viss fördel är det att kunna en banas sträckning i sådana lägen. Efter Lundbäcksbackarna kunde jag lättare motivera mig själv.”

Daniel: ”Det här blir kanske en konstig jämförelse, men vi tränar hästar, ungefär lika och de har likvärdig kapacitet när de tävlar kan man säga, ändå upplever jag att vissa individer ”bryter ned” sina motståndare mentalt. Att de knäcker andra hästar rent psykiskt. Hur fungerar det för er som åker längdskidor?”

Lina: ”Jag har absolut varit i situationer där jag fått jobba hårt mentalt för att klara av vissa speciella saker. Personen Lina Korsgren tänker mycket på andra människor, sätter andra framför sig själv, vill hjälpa människor och i skidspåret hade jag under många år väldig respekt för konkurrenterna. Då smittade också min personlighet av sig i spåret, men efter att ha jobbat mycket med sådana tankar beter jag mig helt annorlunda under tävlingar idag. Jag åkte till exempel inte och tänkte på att Marit Björgen är en bättre skidåkare än mig, men efter Oxberg var jag ganska trött och då kom tankarna att det var självklart att hon skulle slå mig till slut. Jag hade ju aldrig mött henne innan och i det läget behövde jag fokusera på rätt tankar igen. Hade jag inte gjort det är det stor risk att det hade gått sämre för mig i Vasaloppet.”

Daniel: ”Om vi tänker matfrågan, socker, är det något du håller dig ifrån?”

Lina: ”Nej, inte alls, men jag äter bra mat utan att för den sakens skull hålla någon speciell diet. Under en tävlingssäsong vill jag hålla en målvikt för att kunna prestera så bra som möjligt.”

Daniel: ”Inför stora lopp då? Hur laddar du med mat då?”

Lina: ”Man äter faktiskt mer eller mindre som man brukar, men jag tänker att jag inte vill gå runt och vara hungrig dagarna innan till exempel Vasaloppet. Under själva loppet går vi aldrig torra näringsmässigt. Trött i musklerna kan vi så klart bli, men vi tappar inget i näring, det ser vi till.”

Daniel: ”Och drycken då? Hur mycket dricker ni under ett lopp?”

Lina: ”Ungefär en deciliter vid varje tillfälle.”

Daniel: ”Som att vattna munnen bara…”

Lina: ”Ja, men man ska komma ihåg att vätskan vi får innehåller hög koncentration av kolhydrater för att vi ska hålla rätt nivå av näringsämnen.”

Thomas: ”Skador då. Hur har det varit med den biten för din del?”

Lina: ”I början när jag körde var det skuldror och armbågar som överansträngdes en del, men det var aldrig någon större fara. I somras hade jag under några veckor så ont i ryggen att jag knappt tog mig upp ur sängen och då hade jag lite svårt att se hur jag skulle kunna komma tillbaka.”

Thomas: ”Hur ofta tävlar ni i långloppsserien egentligen?”

Lina: ”Det är tävlingar nästan varje helg faktiskt. Till exempel nästa gång jag ska ut i spåret på allvar, då ska jag åka tre lopp över sammanlagt 20 mil på nio dagar.”

Thomas: ”Hur har du då tränat efter Vasaloppet för att vara rätt i fas inför nästa tävling?”

Lina: ”Jag startade med två vilodagar för att kroppen skulle få återhämta sig, sedan började jag komma igång i onsdags med två timmars träning, följt av tre timmar på torsdagen. Vila i fredags och sedan två långa pass i helgen. Idag (måndag) har jag bara vilat och besökt naprapaten.”

Thomas: ”Det är klart att det måste slita på kroppen när man kör långlopp och man måste ju undra hur många lopp du tror att ni som kör i den här tuffa serien har i er?”

Lina: ”Ja, jag känner mig som bäst i skidkarriären just nu, så jag har nog några säsonger till i kroppen, det tror jag. Det är ju lite lättare att se framåt när man är på toppen av karriären.”

Thomas: ”Är det inte lite surt att längre distanser i längdåkning inte är en OS-gren?”

Lina: ”Det hade förstås varit jättekul och jag tycker att det borde finnas utrymme för att införa längre lopp i OS idag. Det är tremilen för tjejer och femmilen för herrar som gäller och förutsättningarna har ändrats så mycket från förr. Nu är långloppen mer som femmilen var tidigare. Jag lär i alla fall inte få uppleva ett OS i den grenen, men vi kan hoppas att den kommer.”

Daniel: ”Djur då? Hur är hästkunskapen?”

Lina: ”Jag har en katt vid sidan om mig nu (skratt) och ville nog bli hästtjej någon gång när jag var barn, men sedan har det aldrig blivit någon kontakt med hästar eller travsport.”

Daniel: ”En sista sak jag funderat på. Jag följde dig på Ramuddens Instagram tidigare och där körde du träningspass live, tyvärr på onsdagarna då vi nästan alltid kör tävlingar på Solvalla. Så det är lite ditt fel att jag lagt på mig några extra kilon och tappat motivationen för att åka rullskidor (skratt). Du kan inte tänka dig att ändra veckodag för det här?”

Lina: ”Jo (skratt), jag lovar att vi kommer att köra på tisdagar istället hädanefter.”

Daniel: ”Tack, nu kommer jag inte undan…Vi får också tacka för att du ville vara med och berätta lite om din träning för oss. Det var spännande. Och lycka till i alla tävlingar framöver.”

Lina: ”Tack själva. Det var bara trevligt att få vara med.”