Summering av Elitloppshelgen

30 maj, 2016 | Nyheter

Stallet räknade in femteplatsen i årets Elitloppet och det går självklart inte att vara besviken.
Vi tar helgen från början och konstaterar att Windy Ways sällan får någon hjälp i loppen numera. Dödspositionen i 1.10-fart är tuffa papper och vi gnäller inte över att hon blev fyra i mål. Windy är tuff och kommer igen!

Luckycharm Hanover överraskade positivt i både försök och final av Sweden Cup. I försöket hängde han med till bronspeng och finalplats och i andra loppet samma dag gjorde han inte alls bort sig. Örjan Kihlström var ruskigt nöjd efteråt och menade att Lucky var den häst i fältet som var rappast och piggast vid målgång. Där har vi en häst i full form.

Och Kihlströms ord om Whitehouse Express efter bronsfinalen var: "hur bra är den här hästen?"
Det blev som vi misstänkte på förhand, att Whitehouse skulle hamna alltför långt bak i kön, men efter tredjespår sista varvet höll han farten strålande till fjärdeplatsen och även han har dokumenterad toppform.

Söndagen inleddes med vinst för Wild Honey i Fyraåringseliten för ston och det kan vara lätt att tycka att det var en straffspark som skulle slås in. Så lätt är det inte med trav och det skulle vara roligt för travfolk i allmänhet att se vilket jobb som ligger bakom även en sådan här seger. Wild Honey är, sina tolv miljoner på kontot till trots, en inte helt lätt häst att förstå sig på och oddstavlan – som visade 17 för tio – var för oss inte facit innan loppet. Nu var det väldigt skönt att se att Wild Honey klarade av att trava i andraspår och ändå vinna loppet ganska säkert efter att ha blivit utmanad på upploppet. Vi hoppas att hon fortsätter att utvecklas i rätt riktning i sommar och normalt sett ska hon kunna tjäna en del pengar innan året är slut.

Propulsions Elitloppsförsök blev lurigt. Hästen gjorde en toppinsats och noterade en låg 1.07-tid de sista 800 meterna, men han hade för långt fram till ledande Timoko och måltvåan Resolve för att kunna utmana om bättre placering.

Call Me Keepers insats går inte heller att gnälla på. Franck Nivard, som gjorde allt han kunde för att köra efter svenska regler, satt i tredjespår mitt i första sväng, utan att han själv förstod varför och loppet var över när han aldrig kom ned utanpå ledaren. I sista sväng var det slut och Call Me Keeper tog till galopp när Nivard tog i hästen. Det är inget att säga något om, men vi fick kvitto på att Call Me Keeper åtminstone inte blir ifrånsprungen på kort distans mot världseliten och det var skönt.

Fighting Bax hade inte sin bästa dag utan låg på rätt hårt under loppets gång. Trots dödens blev det ett femtepris och han borde ha mycket att hämta även han i år.

För 23 dagar sedan var Propulsion en femåring som lyckats kvala in till silverdivisionens final. Efter seger i Finlandia-ajo erbjöds hästens tränare biljett till Elitloppet och Daniel tackade ja. Med tanke på detta, att Propulsion faktiskt är ganska grön i dessa sammanhang, måste han ges högsta betyg för deltagandet i Elitloppet. Hästen sprang 1.09-tider två gånger samma dag, knep en femteplats mot eliten och vi hoppas förstås på fortsatt utveckling och tar sikte mot nästa års Elitlopp. Vem vet? Kanske dyker Propulsion upp i andra storlopp under sommaren och nu vet vi att han definitivt inte gör bort sig. Hela kretsen kring alla startande hästar under helgen är stolta över vad hästarna presterat och vi ska inte glömma Delicious U.S. som på söndagsmorgonen "öppnade" Solvallas bana tillsammans med Daniel.

Tack Solvalla, publiken och alla som såg till att förgylla denna underbara travhelg.
– Thomas Hedlund